Miljö

Det internationella arbetet med att byta ut köldmedier till sådana med mindre miljöpåverkan har pågått i decennier. Ett ramverk av globala överenskommelser har antagits för att fasa ut de klimatpåverkande köldmedierna.

Det internationella samarbetet för att fasa ut de mest miljöpåverkande köldmedierna styrs av FN:s miljöorgan, UNEP, med Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet som styrande dokument. Montrealprotokollet har ratificerats av samtliga nationer i FN – sammanlagt 197 stycken – och varit ett effektivt styrmedel för att förbjuda köldmedier med CFC1 och HCFC2 med resultat att de ozonförstörande gaserna i atmosfären signifikant har minskat.

Inom EU finns den så kallade ozonförordningen som reglerar ozonnedbrytande ämnen och som förbjuder användandet av HCFC efter 31 december 2014. Några länder förbjöd CFC och HCFC i ett tidigare skede, bland annat Sverige.

Ett miljöproblem som är förknippat med de köldmedier som ersätter CFC och HCFC är att de är potenta växhusgaser och därmed klimatpåverkande och arbetet med att minska mängden köldmedier med stor klimatpåverkan, så kallade HFC, pågår intensivt.

Inom EU har under våren 2014 en ny F-gasförordning kommit som skärper kraven på avveckling av HFC3-köldmedier med hög växthuspåverkan. F-gasförordningen reglerar även behörigheten för ingrepp i köldmediekretsen för att undvika läckage allt för att minska utsläppen. Den nya F-gas-förordningen kommer också att reglera importerad mängd köldmedium till EU med en fallande importmängd fram till 2030. Detta för att anläggningsägare ska hinna ställa om valet av köldmedium.

Hur klimatpåverkande en växthusgas är beskrivs med GWP-talet, som är ett indexmått med koldioxid som index 1 – ett köldmedium med ett GWP-tal på exempelvis 2 500 är alltså så många gånger mer klimatpåverkande än motsvarande mängd koldioxid.

Köldmedier med höga GWP-värden kommer sannolikt att förbjudas på några års sikt och det pågår ett arbete i branschen med att införa ersättningsmedel med mindre klimatpåverkan. Bland alternativen finns de naturliga ämnena koldioxid (GWP 1) och Propan (3,3) samt det syntetiska ämnet HFO4-1234yf (<1).

Ett mått på den totala påverkan av en kylanläggning är TEWI-faktorn (Total Environmental Warming Impact) som även tar hänsyn till den drivenergi som behövs för att driva en kylmaskin/värmepump, vilket normalt är elektricitet. TEWI-faktorn beror på hur elektriciteten produceras. Anläggningar som drivs av el som producerats med fossila bränslen är avsevärt mycket mer klimatpåverkande oavsett val av köldmedium, som därmed blir av lägre betydelse.

Beijer Ref besitter den tekniska kompetens som krävs för att dimensionera och välja rätt komponenter till kyl- och värmepumpsanläggningar. Företagets produkterbjudande är brett nog att täcka samtliga typer av platsanpassade produkter och systemlösningar och Beijer Ref erbjuder alla på marknaden förekommande köldmedier för att kunna erbjuda den bästa lösningen för respektive applikation – baserat på såväl regeluppfyllnad som hänsyn till investeringskostnad, energiförbrukning och underhållskostnad.

(1) ChloroFluoroCarbons, ozon-nedbrytande

(2) HydroChloroFluoroCarbons, ozon-nedbrytande

(3) HydroFluoroCarbons, hög GWP-påverkan

(4) HydroFluoroOlefin, miljövänlig

Köldmediers klimatpåverkan mäts i två begrepp, ODP och GWP. Förkortningen ODP står för Ozone Depletion Potential (enhet för att mäta påverkan av ozonskiktet) respektive Global Warming Potential (enhet för att mäta påverkan av växthuseffekten).

Ett mått på den totala påverkan av en kylanläggning är TEWI-faktorn (Total Environmental Warming Impact) som även tar hänsyn till den drivenergi som behövs för att driva en kylmaskin/värmepump, vilket normalt är elektricitet.

Köldmedier betecknas enligt ASHRAE (amerikansk standard) normalt med bokstaven R (som i Refrigerant) följt av en siffer- och bokstavskombination. Kombinationen är uppbyggd utifrån köldmediets kemiska sammansättning.